Det var ett bra tag sen jag skrev något musikrelaterat i bloggen, något som var väldigt framträdande för inte så länge sedan och kolla man igen på statistiken så är de flesta sökningarna på musikrelaterade frågor, ofta på vissa artister. Det är inte på nått sätt att jag blivit mindre musikintresserad men jag måste erkänna att det är väldigt enkelt att bli avtrubbad när man arbetar nära musikens baksida. Den är ofta inte så vacker som framsidan.

Dock skrev jag väldigt mycket om ny musik och i huvuddel om band som kommer från Dalarna, i början av denna blogg. Peace & Love som jag tidigare arbetat för startade för inte så längesedan även en artistutvecklings verksamhet under sin parollen Peace & Love Artists så bedriver man skiv- och bokningsbolag samt är i start groparna att starta förlagsverksamhet, där man till största del har knutigt till sig band från Borlänge med omnejd. Några av banden är Goodlooking Trash, Map Of Moscow och Marigold. Jag tycker personlig om många av banden och är vän med många av dem. Johan Nordin, vapendragare i What About A Band? spelar i två av banden. Dock så är jag skeptiskt till verksamheten och om det verkligen fungerar ekonomiskt eller bereder vägen för framgång för artisterna. Dels så arbetar på ett traditionellt musikbransch sätt samt att man hittills inte lyckas nå ut till musiklyssnarna mer än genom spelningar på sin egen festival. Det blir lite; det som händer i dalarna stannar i dalarna.

Min uppfattning är att man bör skapa ett klimat för artisterna att skapa sin framgång, ett av de viktigaste delarna är tveklöst bokningsdelen. Där konceptet med att ha både välkända och mindre välkända akter ofta är framgångsrikt. Sen anser jag att man behöver involvera lyssnarna mer aktivt i de digitala kanalerna, inte pusha utan lyssna och föra en dialog med lyssnarna. I framtida inlägg är min förhoppning att försöka få ner idéer och förslag på hur detta kan gå till.

Map of Moscow – Sleep Alone

Goodlooking Trash – On My Own